Vi hävdar....
SVT rapporterar om en undersökning om valet gjord av Synovate. De har intervjuvat 1474 personer mellan den 7 och 18 maj och kommit fram till att 45% av svenskarna inte vet om att det är val, med bara tre veckor kvar till man skall rösta (den 7 juni).
Vad gör politikerna under dessa tre veckor?
Politikerna åker på turne runt om i Sverige och pratar om EU-valet. De vilseleder folk som inte har mycket kunskap om EU och dess verksamhet. Dels genom vanlig "manipulation" i fråga om att inte svara på raka frågor men även genom att inte ge raka besked om partistrukturen i EU-parlamentet.
De säger bland annat att man röstar på samma partier i riksdagen som i EU. Men faktiskt är det inte så. I EU tillhör de olika partierna olika grupper som finns i EU-Parlamentet. De väljs som representanter för sina partier, men sitter i de olika grupperna i själva parlamentet. Vissa sitter även som grupplösa, men inte heller då sitter de som representanter för respektive parti, utan som grupplösa parlamentariker.
Sverige har 18 mandat (valbara personer) i parlamentet. Då det inte är så många är det viktigt att många röstar, så att det blir en stor spridning mellan blocken över de som ska representera Sverige.
Så varför marknadsför inte partierna sig så väl? Varför vänta till tre veckor innan valet innan man på allvar startar kampanjen?
Faktorer som ekonomi spelar säkert in, men frågan är om partierna själva tar valet till EU på allvar? Vi hävdar att så inte är fallet. Det är klarlagt genom Synovates och andras undersökningar att kunskapen om EU är dålig och att folk vill veta mer. Då lär inte affischer med korta slagord göra någon skillnad.
Vi hoppas med innehållet i Lilla Makt kunna sprida lite ljus över hur EU jobbar, och varför det är viktigt att rösta, oavsett vilket parti det är frågan om!
Vad gör politikerna under dessa tre veckor?
Politikerna åker på turne runt om i Sverige och pratar om EU-valet. De vilseleder folk som inte har mycket kunskap om EU och dess verksamhet. Dels genom vanlig "manipulation" i fråga om att inte svara på raka frågor men även genom att inte ge raka besked om partistrukturen i EU-parlamentet.
De säger bland annat att man röstar på samma partier i riksdagen som i EU. Men faktiskt är det inte så. I EU tillhör de olika partierna olika grupper som finns i EU-Parlamentet. De väljs som representanter för sina partier, men sitter i de olika grupperna i själva parlamentet. Vissa sitter även som grupplösa, men inte heller då sitter de som representanter för respektive parti, utan som grupplösa parlamentariker.
Sverige har 18 mandat (valbara personer) i parlamentet. Då det inte är så många är det viktigt att många röstar, så att det blir en stor spridning mellan blocken över de som ska representera Sverige.
Så varför marknadsför inte partierna sig så väl? Varför vänta till tre veckor innan valet innan man på allvar startar kampanjen?
Faktorer som ekonomi spelar säkert in, men frågan är om partierna själva tar valet till EU på allvar? Vi hävdar att så inte är fallet. Det är klarlagt genom Synovates och andras undersökningar att kunskapen om EU är dålig och att folk vill veta mer. Då lär inte affischer med korta slagord göra någon skillnad.
Vi hoppas med innehållet i Lilla Makt kunna sprida lite ljus över hur EU jobbar, och varför det är viktigt att rösta, oavsett vilket parti det är frågan om!
Sverige i EU
EU består av 27 nationer spridda över hela Europa. Sverige gick med i EU 1994. 2003 röstade Sverige om medlemskap i den gemensamma valutaunionen EMU (European Monetary Union). Där blev det en klar seger för NEJ-sidan, vilket visar på ett stort engagemang bland befolkningen för hur EU påverkar Sverige. Men när det kommer till valet till parlamentet är intresset svagt. Vid det senaste valet 2004 röstade endast knappt 40 procent av det svenska folket.
Under 2009 betalar Sverige 19,275 miljarder kronor i avgift för att få vara med i EU och bidrar till den totala budgeten på 117 miljarder euro.
Vi har 18 av 785 mandat i parlamentet
Under 2009 betalar Sverige 19,275 miljarder kronor i avgift för att få vara med i EU och bidrar till den totala budgeten på 117 miljarder euro.
Vi har 18 av 785 mandat i parlamentet
Partier i EU
När vi går och röstar gör vi det på de partier vi känner igen från valen här hemma. Skillnaden är den att de som väljs in i parlamentet inte representerar sitt parti i samma utsträckning som i exempelvis riksdagen. I EU existerar det olika partigrupper där ledamöterna ingår. Även om de driver sina partiers frågor, så sitter de inte som ex. moderater, socialdemokrater, osv. I EU-parlamentet sitter det 785 parlametariker.
Grupperna i parlamentet är:
• EPP-ED (Europeiska folkpartiet och Europademokrater) - Moderaterna, Kristdemokraterna
• PSE (Socialdemokratiska gruppen) - Socialdemokraterna
• ALDE (Alliansen liberaler och Demokrater för Europa) - Folkpartiet, Centerpartiet, Piratpartiet
• UEN (Unionen för nationernas Europa) - Sverigedemokraterna
• G/EFA (De gröna/Europeiska fria alliansen) - Miljöpartiet, Piratpartiet
• GUE/NGL (Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster) - Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ, Piratpartiet
• IND/DEM (Självständighet/Demokrati)
• NI - saknar egen hemsida (Grupplösa) - Junilistan
Grupperna i parlamentet är:
• EPP-ED (Europeiska folkpartiet och Europademokrater) - Moderaterna, Kristdemokraterna
• PSE (Socialdemokratiska gruppen) - Socialdemokraterna
• ALDE (Alliansen liberaler och Demokrater för Europa) - Folkpartiet, Centerpartiet, Piratpartiet
• UEN (Unionen för nationernas Europa) - Sverigedemokraterna
• G/EFA (De gröna/Europeiska fria alliansen) - Miljöpartiet, Piratpartiet
• GUE/NGL (Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster) - Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ, Piratpartiet
• IND/DEM (Självständighet/Demokrati)
• NI - saknar egen hemsida (Grupplösa) - Junilistan
Ekonomi
En stor del av EU:s arbete går ut på att ge ekonomiskt stöd både åt medlemsländer (ekonomisk stimulering) och utomstående länder (bistånd). När det gäller den ekonomiska stimuleringen av medlemsländerna handlar det främst om saker som stöd till:
• Utbildning (t.ex. ERASMUS-programmet som hjälper studenter att plugga utomlands)
• Infrastruktur (järnvägar, europavägar, m.m. som förbinder nationerna)
• Jordbruk (bidrag för att hålla jordbruken vid liv. Ekonomiskt stöd vid nödslakt)
• Småföretagande (90% av alla företag i Europa är småföretag och dessa stimuleras för att öka konkurrensen)
Naturligtvis ges det stöd till andra grenar också, men dessa får anses vara de främsta.
Under 2009 har EU en budget på 117 miljarder euro, vilket innebär ca. 270 euro/medborgare i ett EU-land. För Sverige kommer avgiften för 2009 att bli 19,275 miljarder kronor.
• Utbildning (t.ex. ERASMUS-programmet som hjälper studenter att plugga utomlands)
• Infrastruktur (järnvägar, europavägar, m.m. som förbinder nationerna)
• Jordbruk (bidrag för att hålla jordbruken vid liv. Ekonomiskt stöd vid nödslakt)
• Småföretagande (90% av alla företag i Europa är småföretag och dessa stimuleras för att öka konkurrensen)
Naturligtvis ges det stöd till andra grenar också, men dessa får anses vara de främsta.
Under 2009 har EU en budget på 117 miljarder euro, vilket innebär ca. 270 euro/medborgare i ett EU-land. För Sverige kommer avgiften för 2009 att bli 19,275 miljarder kronor.
EU-motstånd
Den EU-kritiska debatt som förekommer handlar mycket om centraliseringen av makten inom Europa, där man anser att nationerna tappar sin makt till Bryssel (där parlamentet sitter). Ett exempel på detta är EMU där ju NEJ-sidan vann i Sverige. På senare tid är det främst förslaget till en ny gemensam konstitution (Lissabonfördraget) som varit på tapeten. Här har EU-motståndare över hela Europa haft stora framgångar, då folkomröstningar i många olika länder förkastat fördraget.
Huvuddragen i Lissabonfördraget som skulle fungerat ungefär som en grundlag för EU är:
• EU skulle bli en juridisk person med rätt att stifta mer konkreta lagar
• Samlat alla fördrag under en och samma rubrik
• En permanent ordförande i Europarådet
• En utrikesminister för hela EU
• Större maktkoncentration till Europarådet
Efter förkastandet har förslaget omarbetats och har nu accepterats av några nationer. Vissa ska rösta om det igen, t.ex. Irland. I Sverige gick frågan aldrig till folkomröstning utan godkändes av riksdagen i november 2008. Lissabonfördraget träder inte i kraft förrän alla medlemsnationer röstat ja till förslaget.
Huvuddragen i Lissabonfördraget som skulle fungerat ungefär som en grundlag för EU är:
• EU skulle bli en juridisk person med rätt att stifta mer konkreta lagar
• Samlat alla fördrag under en och samma rubrik
• En permanent ordförande i Europarådet
• En utrikesminister för hela EU
• Större maktkoncentration till Europarådet
Efter förkastandet har förslaget omarbetats och har nu accepterats av några nationer. Vissa ska rösta om det igen, t.ex. Irland. I Sverige gick frågan aldrig till folkomröstning utan godkändes av riksdagen i november 2008. Lissabonfördraget träder inte i kraft förrän alla medlemsnationer röstat ja till förslaget.
Röstar du?
Vi undrar:
- Om Du planerar att rösta i EU-valet?
Om JA, hur insatt i EU-arbetet skulle Du säga att Du är, på en skala 1-10, där 1 är noll koll och 10 är redo att konkurrera om en plats i EU-parlamentet?
Svara gärna med en kommentar!
- Om Du planerar att rösta i EU-valet?
Om JA, hur insatt i EU-arbetet skulle Du säga att Du är, på en skala 1-10, där 1 är noll koll och 10 är redo att konkurrera om en plats i EU-parlamentet?
Svara gärna med en kommentar!
Länkar
Här nedan listas en samling länkar till olika sidor där man kan läsa om EU och dess verksamhet:
Länkar till de sju riksdagspartierna (vi har medvetet valt att inte ta med de mindre partierna, t.ex. Junilistan, Piratpartiet och Sverigedemokraterna):
- EU-parlamentet
- EU:s hemsida Sverige
- Lissabonfördraget - EU:s konstitution (≈gemensam grundlag)
- EMU - den Europeiska Monetära Unionen (gemensam valuta)
- Ekonomi - Vad pengarna vi betalar till EU används till
- ERASMUS-programmet - Hjälper studenter att få studieplatser utomlands
Länkar till de sju riksdagspartierna (vi har medvetet valt att inte ta med de mindre partierna, t.ex. Junilistan, Piratpartiet och Sverigedemokraterna):
Etablerade mediers rapportering inför valet (i urval)
- Dagens media 2006-08-22 (gammal artikel, men likväl aktuell om partiernas ovilja att anpassa sig efter mottagarna)
- SVT:s Korrespondenterna 2009-05-21 (om knarkhandeln i Europa, i vår mening ett bra skäl att rösta, oavsett vilket parti man håller på)
- SVT:s Youtube-sida (vem som helst får ställa frågor till politikerna som ställs mot väggen. Ingen information om EU:s verksamhet, men sätter mottagarna i fokus)
